Vilken värme, man blir ju jätteglad!<3

Igår, den 29e gick jag ut med att jag är i brådskande behov av att ta tag i min hälsa då jag pga av min övervikt knappt orkar göra något alls längre, nästan inte ens vända mig om i sängen.

Men har dock kommit fram till att jag ändå nu har den vilja som behövs för att genomföra det som krävs för att komma ner i vikt.

Kan erkänna att jag, innan jag publicierade inlägget och gick ut med det, kände mig lite orolig över vad jag skulle få för kommentarer, nu kanske jag blir värsta nätmobbad typ men så var inte alls fallet!

Först kom det en kommentar fylld med jättebra tips från en tjej som driver bloggen http://doberwomann.blogg.se/
riktigt många bra råd som jag känner mej väldigt tacksam över:)

Sen fick jag en till jättefin kommentar av Helene som oxå innehöll många bra tips och vetskap om att LCHF-metoden och GI-metoden visst inte var riktigt samma sak då GI fokuserar mer på proteinerna och LCHF mer på att äta mkt fett. Så lärde man sej nåt nytt oxå:)

Tack ska Ni ha!

Och sist men inte minst så fick jag ännu en sund kommentar från min vän Margit:)

Detta betyder verkligen jättemkt! Så som sagt, från och med Måndag så går jag hgelt över till den nya goda stilen med glädje- fortsätt heja!!!

KRAMAR TILL ALLA OCH TACK IGEN FÖR ATT NI BRYR ER!!!!

/Frida<3




              


the dreams in wisch I'm dieing are the best I've ever had.....


GI-metoden

Jag måste, måste, måste verkligen ta tag i min hälsa nu..... Hur jobbigt det än kan vara och hur stark suget än är så måste, måste, måste jag verkligen bryta denna viktuppgång som bara blir värre och värre och värre...

Jag vet, har försökt förut, och även klarat det ett tag, typ 1, 2 eller kanske till och med 3 kilo... men faller alltid alltid alltid på samma sak- tålamodet, känns mer eller mindre som att tiden står still och en dag som typ hundra år när jag lever rent.... att det inte kunde gå fortare!!!-känner man och lika långsamt som tiden känns lika still och oförändrade är siffrorna på vågen, iallafall åt ena hållet...:( 

Men börjar fatta mer och mer att det enda typ som håller är VILJAN, har man inte den så hjälper inga snygga dieter eller bra träningspass.

Och det fina i kråksången är just det att jag nu känner på allvar att jag måste och nu har VILJAN.

:)

Sen har även ett par varningsklockor börjat ljuda och en av dem är att jag ofta inte har nån känsel i högra låret när jag vaknar, det är lixom stumt och hårt och så svider det i skinnet där det inte finns nån känsel, det är jättekonstigt men tror att det beror på att eftersom jag är såpass jättetung som jag är nu så vänder jag mej väldigt lite när jag sover och så kan inte blodet cirkulera som det ska.
Sen får jag en väldigt jobbig kramp i ryggen nr jag varit ute och gått en stund, det lixom låser sej och gör stenont!

Så nu måste, måste, måste jag verkligen sätta fart.

Har gjort en liten handlingsplan och tillvägagångssättet som jag tror passar min kropp bäst och det ärär LCHF-metoden, mer känt som GI-metoden. Jag kommer alltså inte, från och med då jag kör igång den 4 januari, att äta eller dricka nåt med ett GLYKEMISKT värde högre än 50. Inte heller sockerfria light-produkter.

Min moster och kusin som oxå är, och varit överviktiga under lång tid har kört med den metoden och gått ner massor! Och det bästa med den, säger de, är att man aldrig går hungrig då fett mättar bättre än massa tomma- kemiska-skräp-kolhydrater.

                                 

Så nu är det inte ViktVäktarna, pulverdiet, flygvärdinnemetoden, svält eller annan skit nu är det GI för min del:P!

Nån mer som har viktproblem/känner nån som har det?,- hör isf gärna av er här, studier visar att det är mycket lättare att bryta dåliga vanor om man är fler som siktar på samma mål, även nån pepp-kommentar eller tränings-tips är oxå välkommet,

Men nu kör vi vänner, det ska iaf jag!!

FRIDA


REN UGN!

Nu är jg lite glad och känner mej rätt tillfreds faktiskt. Förutom att jag haft en väldigt bra dag med mysig och trevlig utflykt till Falklöping så har jag även spottat mej i nävarna och gjort lite nytta.
Min fantastiska microfiberduk från Ullared har varit bland mina klart bästa vänner ikväll! Den fixade allt typ, alla skåpsluckor, spisfläkten, ungsgallret och mycket mer!!!

Min sönderbrända-fett-ugn fick sej oxå en omgång så nu är det över för denna gång:)

Sen blev det smaskig sallad bestående av kallrökt lax från Willys, italiensk sallat och makaroner med grekiskt fetaost:)

Imorn händer det en till kul grej-pappa ska hämta hem lilla babyn från BB!

Så nu ska hon få komma hem till världens mysigaste lilla boning med några av världens bästa föräldrar

Kram FRIDA




GOD JUL!


Babylycka, glädje och dan före dan!

Visste typ på ett ungefär vad jag skulle få veta idag-att en liten tös och dotter till min syster kommit till världen!
Visste förstås inte riktig när det skett eller när det exakt skulle ske. Vaknade väldigt tidigt, hade för första gången på länge slocknat före klockan 01 och var pigg redan 06.43 typ. Kunde inte hålla mig och var tvungen att lyfta luren till pappa för att få veta.

Pappa var glad och pigg som vanligt och som vanligt så där lite skojfrisk och hemlighetsfull.... hörde på rösten att det var klart,

"Jag ska ringa upp Lina (-min andra syster) så ska hon berätta mer hur det blev" sa han upprymt

Jag kunde inte hålla mej och envisades med frågan

"Men har den kommit ut??????"

"Ja" sa pappa, Lina ska fortsätta.

"Då är du morfar då!!!!! sa jag ivrigt

"Ja!"

Och så ringde Lina upp och förkunnade med av lyckotårar bruten röst att lilla flickan kommit till världen för ca 3 timmar sen och att både mor och dotter mådde jättebra. Det hade förvisso varit en väldigt kämpig förlossning med mkt smärta och långdragna krystvärkar och förlossningsteamet hade stått i valet och kvalet om att söva Jenny så hon kunde förlösas med kejsarsnitt.
Men det hade som skönt var gett sej tillslut.

Hade även en väldigt fin förmiddag som följde, var på Tors HUs och det var riktigt trevligt, försonades med en person jag inte dragit jämnt med och så gjorde jag jättefina smycken av vårt vackra smyckemateriel.

Hann hälsa God Jul innan det var dags att fortsätta med pappa för att hämta Lina på järnvägsstationen efter alla 40 mil från huvudstaden och Täby.

Hennes lille söta perserhanne Rasmusnalle var klart oxå med, lille Nalle-Baby!!!!!!!

Snälla Lina bjöd både mej och pappa på lunch från pizzeria Dillans, jag tog en kebabtallrik, pappa en kebabrulle och Lina en kebabpizza:)

Sen har jag varit i Floby och haft det underbart!
Mamma var i fullt ståhej med kak och brödbakning, julmat och annat fix.

Och så fick jag även prata lite med Jenny på telefon och ge henne mitt grattis.

Kvällen blev även den superbra, var hemma hos Britt och firade lilla julafton. Riktigt mysigt, vi drack glögg och åt pepparkakor.

Och imorn är det julafton och då ska vi alla fira och vara glada!

GOD JUL!!!!!



                            
Och sist men inte minst-välkommen till världen lilla underverk!

Psykotiskt på Liseberg- jag, Britt & skrik i Sagoslottet!

Kan knappt med ord beskriva de ljuva och enkla men fantastiska ögonblick jag fått vara med om idag....

Först vaknade jag så förbryllande. Hade som vanligt kommit i säng väldigt sent, det drog ut på tiden så somnade nångång vid halv 3 och när jag vaknade var det mörkt ute. Och med tanke på hur himla utvilad jag kände mej, som om jag sovit i flera dygn och sovit bort både tid och rum i många fler timmar än nödvändigt kunde jag inte tro annat än att "aj, så har jag sovit bort denna dag oxå," Och för att konstatera hur mkt dag som försvunnit tog jag mobilen tryckte fram klockan;

06.02 stod det.

Va! Kan verkligen inte vara sant kände jag först, finns inga möjligheter i världen, jag som la mej så himla sent, jag kan verkligen inte vara pigg vid den här tiden.

Men så slog det mej hur tyst det var,- inga människoljud eller bilar som for, det var knäpptyst.
Och då förstod jag.

Låg ändå och drog mej gott ett par timmar och kände en livsglädje och inre styrka jag inte varit i närheten av på riktigt länge, verkligen inte.... Och det var väldigt stort, jag kände mej hel, som en enda kropp och inte bara massa slamsor...

Körde igång vid 10-tiden. Stekte pytt i panna från frysen och gjorde ett par ärenden innan det var dax för Tors Hus.
Kände en sån himla glädje, och lycka!

Klockan 15.08 gick tåget till Göteborg, det var häftigt!!!
Jag bara log, log och log.... allt var så vackert och mäktigt, det bara glittrade överallt!

Det var jag och Britt som åkte.

Åh, vad det pirrade i mig i den stora härliga stan!

När vi kommit fram till vårt resmål Liseberg avverkade vi några fantastiska timmar. Jag flammade av liv, liv som bara flödade! Vill inte verka självupptagen men det här var verkligen underbart.

Hamnade dock i ett par småpsykoser när jag och Britt tog en fika vid tornet, det blev bara så himla mkt av allt så det flöt lixom ihop på nåt sätt. Mina tankar rullade utanför mej och fick egna vingar som gjorde mej övertygad om att vara väldigt sedd och identifierad av en viss person som jag exploderade inför,..... Och så träffade vi konstnärer och  hantverkare, väldigt trevliga var alla och jag fick både gratis glass på Liseberg och gratis dip på McDonalds senare.....

Innan vi åkte hem var det Sagoslottet, det var tokroligt!!!! Och häftigt, fick en liten ide därinne... som jag kommer att presentera längre fram....

Hamnde dock i en självhatssvacka när jag kommit hem igen. Tände av.

KRAMAR ALLA DÄRUTE JAG LEVER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det pirrar lite....

Kollade just på ett YouTubeklipp som handlade om en demonstrationsstörning.
Det var full fräs med mkt skirk och rabalder.
Mitt upp bland alla skrikande människor klampade det runt stora starka poliser som försökte lugna ner demonstranterna. De knuffade några och några hölls fast.

Blev alldeles varm inombords av den filmen!!!

Såg mej själv vara mitt ibland dem bli tagen på av dessa blåklädda auktoriteter,...

Såg mej själv där mitt i kaoset. Mitt i kaoset med armarna tajt lindade om halsen på min älskade _ _ _ _ _ _ !

Puss!!!!!!

                                         

Härligt trött men ont i magen

Valde bort sömn inatt, då jag sov ända tills det var mörkt ute igår eftermiddag. Men röjde som bara den. Städade köket, tvättade, lämnade iväg ett brev till Herrljunga BOstäder och slängde skräp=)

Så nu har det börjat bli lite julfräscht här.

Tog en insomningstablett vid 5-tiden, efter att ha duschat och ätit nattfika bestående av stekta fiskpinnar i majonäs och Pepsi till det.

La mej att vila vid halv sex, men hjärnan ville inte slappna av. Gruvade mig lite inför dagens möte med Lotta W, kände obehag för det då jag gett henne lite konstruktiv kritik.

Slumrade till riktigt hårt vid 8-tiden och väcktas vid 9 av mamma som ivrigt ville hjälpa mej upp. Drog mej upp till köket och åt lite jordnötstsfrukost och Pepsi.

Åkte iväg till samtalet med Lotta W, och Tommy. Men nu är jag hemma och så skönt trött kommer nog att sova som en prinsessa inatt efter att ha myst framför "Ullared" på kanal5.

Kram FRIDA

Sankta Lucia!

Sankta Lucia
Ljusklara hägring
Sprid i vår vinternatt
Glans av din fägring
Tänd dina vita ljus
Höljd i din maning
Giv oss du julebrud
Julfröjders aning

Drömmar av vingesus
Under oss sia
Tänd dina vita ljus
Sankta Lucia!


Cant cant cant.....


Exakt ett år sen......

Kom och tänka på att det är två dagar före Lucia idag, 11e december. Och exakt ett år sen som jag blev inlagd på Säters sjukhus...
Glömmer aldrig när jag yrvaket vaknade upp av dörrklockans intensiva plingande och med en mindre chock fick återse den kvinnliga polis vid namn Linn i titthålet....
Förstod först inte varför hon var där, skulle ju bli hämtad av Hans-Olov på Mobila teamet till ett möte vi skulle ha den dagen. 
Men så fick jag veta att han hade varit där en liten stund tidigare och plingat på utan några som helst livstecken från mej vilket gjorde att han befarade att det värsta inträffat, att jag gjort allvar av mina hot och då ringt polisen.

När jag såg henne blev jag som sagt lite överrasskad, men samtidigt fantastiskt glad! Just denna Linn hade varit förbi som hastigast vid ett annat tillfälle då en annan person befarat samma sak larmat. Den gången, som nu är två år sen, blev riktigt jobbig.
Det var så starkt och det kändes väldigt speciellt men det jobbiga var att när jag öppnat dörren och släppt in tvåmanspatrullen stod jag bara mitt upp i min chock över det jag såg och bortförklarade mitt osynliga men sanna lidande som gjort sej påminnt och var orsak för deras ankomst. 
Eftersom jag inte var medveten om vilken misär och plåga jag befann mej i viftade jag bort de gestalter som var beredda hjälpa mej finna en utväg....

Det kändes som att den svarta killen som var den andra i truppen fnös åt mej när de lämnade mej själv bland ruinerna och där stod jag kvar i skiten och kände mej dum. Lilla artiga, försynta Frida hade blivit överraskad och berörd. Och fått se två poliser på nära håll. Och för första gången på mkt mkt länge blivit tagen på allvar bortom mina ord....... De nådde in i mitt hjärta. Linn sa inte så mkt vid de tillfället, utan det var den svarta snygga killen som stod för talet, och som jag stark upplevde fnös åt mej när de gick.

Hjärtat blödde.

Efter den händelsen fick jag väldigt svårt för att se poliser i uniform utan att bli påmind om min omedvetna osynlighet. Det blev jobbigt och smärtsamt när jag såg på typ Beck eller Wallander, det högg till i mej.
Jag hade lurat bort änglar från mej och lurat mej själv.

Men nu stod min vän utanför dörren igen och den gången kunde jag inte snacka mej ur. Lögnarna hade inte greppet om mej längre och en av lögnarna hade angivit mej dessutom!!!!

Men jag blev körd till Säter, vilket jag frivilligt hängde med på dels för att få hjälp och dels för att slippqa undan nåt LPT. Som tur var så var det frivilligt då jag snabbt insåg att Säter verkligen inte var min grej så jag hade förmånen att komma därifrån redan dan därpå och fick titta på Idol-final hemma.

Åh LINN vad jag älskar DEJ!!!!!!!!! 

Du är helt underbar!!!!!

Kram Frida
                                                    


    

Luciasång och garderobsstädning;)

Kom precis lagom i tid till Tors idag för att beskåda Herrljunga Lucia med sina tärnor, det var verkligen jättevackert, ty de sjöng så bra.

Lucian, vid namn Thedwall nånting var verkligen jättesöt men,.... tyckte det skulle vara bättre om Hanna Paulsson skulle burit kronan istället. Då skulle tåget vara ännu vackrare, eftersom Hanna var längst av dem, nästan 1.80 tror jag och så har hon sånt där riktigt fluffigt änglahår som ser ut som sockervadd från Liseberg.

Så även fast det var trevligt och fint kunde jag inte låta bli att reta mej på att långa Hanna fick stå bredvid lilla Lucian:P

Trista demokrati!

Så störande! Fick typ lust att skrika "Hanna som är längst borde vara Lucia, ge kronan till henne!!!!" Men då skulle hela Tors Hus bli utskämt + att episoden skulle minnas som "Störande reflektioner på dårhuset"
Men det gjorde jag klart inte utan sa det mer diskret till mina vänner vid bordet... "Tyyyyst!" var svaret
Hehhehe...

Men kom på en annan grej sen och eftersom de både går och lussar på beställning samt på traditionella  ställen så kunde väl det stället som bjuder in dem få bestämma vem av dem som ska vara Lucia då, för lite mer variation:P

Men men skit sam, alla var nöjda och glada
Nöjd var iaf jag som fick ett par garderober genomsorterade.

FRIDA

                                                   
 

HALO!


Såhär ska Sverige byta regering!

Vi ska på ett konkret enkelt, lekfullt och naturligt sätt visa vad vi står för.
Vi ska inte, till skillnaden från borgarna ute soss för att stå för saker vi inte gör.

Nej, ärlighet varar längst, men även mod och framförallt tålamod.

Vi måste visa oss ute i samhället på olika sätt. Vi ska spela in konserter och anordna discon. Vi kan även försöka hugga oss in i de komunala skolorna under samhällskunskapen och berätta att skillnaden mellan de olika blockens synsätt inte är så lika som endel tror att det är....

Då måste vi verkligen vara på det klara om att visa att vårt perspektiv inte är det smma falsarium som regeringens.

Väljarna ska få veta vad de står inför val.

Att det är ett väldg viktig val där sanningen inte under ngra som helst omständigheter stryka på foten.

Vi har även en viktig roll att öppna stängda ögon och göra folk upplysta om vad de har rätt till och om hur kämpigt det blir för väldigt många då regeringen bara kör över dem med sin lömska retorik.

Nej, för oss står inte dyra villor, lyxsemestar eller otrygghet i högsta prioritet, vi vill något annat, och det annat behöver inte vara till nån nackdel för oss.

Nu tår vi även inför en stor klimatförändring och just nu sitter gubbarna i Köpenhamn och dealar om vilket ansvar som är den enes eller den andras.

Samtidigt som ledarna i Kina, Europa och USA förhandlar om hur mkt/lite de ska behöva dra på sej så är vi helt på det klara över att vi unga socialdemokrater, miljöpartiskter och vänstervänner vill ta på oss den bit av ansvarskakan som åligger oss!

Vi är helt redo! Redo för förändring, redo för change, där både djur, natur och människor i lugn och ro få andas in sina dagar och känna sej lycklig med livet.

                                         


Sömn och klimatdebatt

Ush, skäms, hade en riktig sovardag idag.... kom inte upp förrens drygt klockan halv 4:/
Beställde en kebakrullleverans av pappa som tog med sej en ifrån Herrljunga Pizzeria... Jag sa lite halvtbortdomnat när han kom upp i eftermiddags att jag inte hade nån mat hemma så att han kunde få hämta en sån av mej.
Så domnade jag bort och typ två sekunder senare var kebabrullen framme.:)

Sen har klimatdebatten dragit igång! Härligt!
Och kul att det nu förhoppningsvis ska börja hända saker:)
Sverige och alla andra rika länder måste införa en klimatagenda och skapa en klimatekonomi.
Det ska vara klimatbonus och alternativen kommer då att öka!

Oh, vad mkt åkande med kollektivtrafik det blir för min del när klimattaxor införs!!!

För att intr tala om jobben!

:)

FRIDA

                                           

Söndag den 2a advent

Så ska det andra ljusut tändas:) Skönt att vi iaf får ha kvar den traditionen.... men undra hur länge till:(

Fredag för en vecka sen då skolorna här i byn firade första Advent genom att ha en morgonsamling i kyrkan var min kära vän och komminister Lisa där och ledde samlingen.

Jag träffade henne ett par dgr innan det då hon berättade för mig att när hon träffat lärarna i skolorna för att planera sammankomsten hade de varit väldigt ivriga att tala om att hon fick tala om precis vad hon ville förutom Gud.

"Du får inte prata om Gud" hade de poängterat skarpt.

"Ungefär som att säga till en läkare att han inte får operera" sa hon lite ironiskt när hon berättade det.

Visst, visst, att vara prästutbildad innebär ju inte att man ständigt går och förkunnar Ordet, liksom en läkare även gör andra saker än att bara gå och skära i folk, men i detta sammanhanget, då eleverna trevligt nog besöker Guds Hus för att fira Advent så hör det väl till saken att de oxå får veta vad de firar?

Det är verkligen urtråkigt att det ska vara så. Sverige skjuter sej själv i foten och det är väldigt trist, för hur ska vi kunna leva bland flera kulturer när vi inte ens klarar av vår egen?

Identiteskris kallas det, och det är som sagt synd, för det här är ett fint land som vi ska vara stolta över.

Sträck på Dej, Sverige!!!!!!!!



/säger Frida

 

                       


I det lilla landet lagom

Såg på Debatt i kväll där det bla handlade om hur obehagligt det är att hela 26% av svenskarna inte är intresserade av minarettorn.
Inte första gången det präktigt politiskt korrekta hyser avsky för att verkligheten inte är exakt som endel önskade att de vore.

Det var bla en tjej från en muslimsk intresseorganisation som var väldigt besviken över hur illa ställt det är mot muslimer i Sverige.
Hur tragiskt det är att muslimer inte är vaccinerade mot folks frustration över kulturkrockar.

Detta är en väldigt jobbig debatt mellan två glasburar som det kastas sten emellan.

Men har kommit på en liten skiljelinje som gör att debatten blir då himla svår.

Och det är följande;
Det ena laget kan spotta sin egna kultur rakt i ansiket, anylysera sönder och svälja sin egen kulturella identitet. Medan det andra laget är så långt ifrån sånt tankesätt som möjligt. Det är inte ens tillåtet att rita av sin idol.
Och då blir det ju klart kulturkrockar! Om en part får stå upp för sina åsikter hur mkt de vill utan att bli ifrågasatta på samma plan som den andra parten så kan man inte föra vettig och seriös dialog utan att det brakar.


Det är ju då inte konstigt att dessa hemska arbetsgivare tröttnar. Man orkar inte särlagstifta om allting, kan inte folk ta seden dit där de kommer så får det väl va!

Sverige är alldeles för mjäkigt för detta tyvärr och släpper bara fram de personer som på enklaste möjligaste vis bara tilldelar offeroller.....

När ska vi vakna upp?



Jättetråkigt,  

 


En underbar sång och artist:)


Vilken kväll!!!

Ikväll hände en sak som inte sker allför ofta- det var buggavslutning på Tors Hus!
Klockan 18.00 körde det igång, jag och mamma gick dit och fick oss ett par helt underbara timmar. Det var dans som bara den, det var skratt, det var fart,det var glädje!

Som tilltugg hade vi fint äkta Herrljunga Cider med päronsmak samt godis och chips och i pausen avnjöt vi smörgåstårtor som var bakade av två andra klienter.
Vår egen musiker Gunnar Janupe, tidigare medlem i bandet Snowstorm men numera är samordnare för våra missbrukarklienter, stod för sången och brände av många sköna godbitar:)

Alltifrån Dansband till Ted Gärdestad.

Allt var bara så himla bra! - och roligt!

De var rätt mkt folk och bland annat så var även Nina W där, och jag och hon släppte loss riktigt ordentligt!

En riktigt underbar och lycklig kväll som jag gärna gör om!

FRIDA

                       



Ny bakgrund:)

Kände mej lite småtrött på den blåa jag hade förut så har nu slängt in en mer lite varmare och höstigare bakgrund
Men ska börja se mig om efter folk som kan ha nån kunskap om hur man skapar bloggen med det där lilla extra:)
Personligt är fint-fint är viktigt!



Puss!

Alla rosor till Polisen, älskar<3

Denna natt, eller rättare sagt tidiga onsdagsmorgon blev jag sittande alldeles för länge framför datorn innan jag bestämde mej för att bryta av, men så kom jag att tänka på polisförhöret jag ibland blir arg på.
Det stegrade igång min hjärna så jag gick upp i varv..... glömde av både tid och rum och omgivning....
Jag pinas fortfarnade ibland utav jobbiga flaschbacks ifrån det där låga och usla förhöret jag lät mig forslas till i vintras.
Övergreppet i rättssak, den juridiska våldtäkten som förefaller verka vaccinerad från påföljder. Till skillnad ifrån mig. Så för ett okänt nummer i ledet flammade det upp inom mej, den där grisnäsan med sitt patetiska decolltage!!! POLIS? Vilket skämt!:(

Men på tal om polis. I mitt snurrande så kom jag på att försöka välja en konstruktiv väg att hantera det som nu skedde och det var, till skillnad från vad jag tidigare gjort när mått dåligt, att istället för att ringa nånstans och vara nån annan som ingen kan komma åt, istället ringa dit där må-dåligt-saker hör hemma, nämligen psyk.
Men kunde inte numret till Psykakuten eller växeln i Borås samt så visste jag inte hur många kronor det fanns kvar i kontantkortet så jag ringde 112 för att bara få hjälp med en vidarekoppling. 

För att göra det så enkelt och praktiskt, samt på så riktigt och uppriktigt tog jag steget och ringde upp. 
Det var en stram men lite småkäck kärring som svarade i den andra luren. Jag lade fram mitt önskemål klart och tydligt men fick svaret som löd:

" jag sitter bara här på ambulansdirigenten, jag kan inte koppla till något sjukhus, jag kan inte hjälpa dej, hejdå!"

Klick!

" fitta" sa jag och så var det pålagt.

Visst, klart att hon hade rätt. Det är ju i första hand livshotande akuta saker de finns till för men tidigare så har jag på ett mkt effektivt sätt fått nåt snabbt råd eller bara en liten vidarekoppling dit mitt ärende bäst hört hemma.
Men har råkat ut för rötägg på den linjen oxå som inte som rent ut sagt hånat och ingorerat mej. För ett år sen ungefär, när jag nästen bokstavligt talat var i kaos och upplösningstillstånd så fick jag till svar att,

Tror du inte katten behöver dej? Från en jätteotrevig kärring med en föraktfull underton.

Den smärtan jag hade då när jag ringde var väldigt stark och att vända mej till dem gjorde det inte lättare-snarare tvärtom, jag visste inte vart jag skulle ta vägen, eller vad jag skulle ta mej till.

Kommer ihåg att det var jobbigt att vakna upp dan efter den händelsen, kändes som att jag skulle lösas upp.
Behövde kontakta nån igen men såklart så blev det ett annat ställe som fick mina rop, rop som kom från nån annan, en Sandra eller Johanna. Med en helt annan bakgrund och identitet....

Det var ju egentligen inte bra, men blev dock den väg jag mer eller mindre var hänvisad till och samtalet hjälpte mig lite trots allt. Kände mig sedd, även fast det "inte" var jag som kvinnan i andra änden pratade med.

Men 112 igen, vet att det enbart är för nödsamtal men är ändå tacksam över de gånger jag blivit fint bemött, trots att det varit korta, snabba, koncisa dialoger. Det har hjäpt mej i min inre nöd, för inre nöd är oxå nöd. 

Av detta samtal nu ikväll blev jag i min skörhet omskakad och minst sagt lessen. 

Men så ringde jag istället upp polisen på 11414 och berättade samma för dem, att jag ville ha tag på psyk. Den manliga polisen som svarade tog mitt nummer och ringde tillbaka till mej för att hjälpa mej att komma vidare. Han kopplade mej till sjukvården i Borås där jag vidarebefodrades till Akutpsyk. Jag kände mig så trygg när han på det tämligen enkla vis hjälpte mej.
Det gick ett par signaler innan jag innan samtalet kom fram men under de få sekundrar jag väntade började de sorgsna känslorna över mitt senaste tillkortakomande lösas upp och i mig steg istället varma vindar.

"Akutpsyk Borås Annette"

"Är det Annette???" frågade jag uppgivet

"Jaaa"

"Jaha det var Frida Hellqvist, hejdå"

klick klick borta

Det var Annette, hon som jag hamnade i vägen för under en helvetesnatt inne på psyk för 2 månader sen. Hon som misshandlade mej.

Jag vågade inte prata, varken vågade eller orkade.

Tårar rann nu över den ihopvikta telefonen. Fick en isande och sorgekänsla av att känna mej väldigt utlämnad.
Smärta. Mörker. Tomhet. Ensam. Rädd

Men så kom det till mig som en lite röst som sa:

"Titta på ljuspunkerna"

Jag tänkte på att jag blev vänligt bemött av den polisen som var så gullig att han tog sej besväret att ringa upp mej och tog mej på allvar. Och så såg jag de två fina underbara läkarna poliserna som var häruppe häromdan. 

Letade även efter fler sånna glimtar, kom såklart att tänka på Linnea som var på Borlängepolisen, men jag får inte tänka på henne så mkt mer. Hon är inte här. Det är lite för gammalt nu.

Så kände jag mig äcklig och värdelös.

Syftet med detta inlägg var att ge en hyllning till polisen.

Mina tack går till dej som brydde sej om att försöka hjälpa mig vidare. Det var läkande för mig. Läkedom är livet, livet handlar om att bli fri och om ljus och läkedom.

Jane Fonda sa i en intervju hon gav när hon var i Sverige sist att

"Gudskänslan kommer när man känner sej hel" 

Jag vill bli hel, jag suktar efter liv, jag suktar efter strömmar av levande vatten, efter läkedom och kraft. Efter en befrielse från mina plågor och mitt självhat.

Jag vill bara leva!





till alla snälla blåklädda i alla blåvita självlysande fordon

FRIDA


For your eyes only..........



 only for you


Theralen Hang-Over

HANGOVER


Kunde inte sova nåt inatt. Försökte att komma ner i varv vid 2,3 men när klockan började bli 4,5 så gick jag upp igen då jag inte kunde somna.
Satt och surfade och grubbla. Men så gjorde jag misstaget att när klockan var typ 5,6 så tog jag en halv milliliter Theralen och 3 st lergigan.
Sen blev klockan 7 och 8, först då var jag klubbad.

Vaknade klockan halv ett av mammas intensiva plingande och bankande på dörren. Min mobil hade dött så hon hade inte lyckats nå mej på den, så att komma förbi istället blev mer effektivt. Jag raglade mej upp och öppnade. Med ett huvud som knappt kändes som att det satt kvar på kroppen. Var verkligen dötrött och seg.

Tog mej efter några minuter iväg till målarkursen men Tomas som brukar leda kursen var inte där idag så vi fick måla utan honom.

Kvällen spenderades sedan tillsammans med Kerstin, Maggan, Britt, Lena, Ing-Marie och Margareta då vi hade cellgrupp hos mej

Ha det bra alla andra!

/FRIDA


Grattis Morfar 76 år:)

Idag fyller min morfar CARL OLANDER 76 år!
Ett stort grattis till honom!! Hipp Hipp Hurra!! Hurra! Hurra!



 Önskar Frida!


RSS 2.0